Bygga damm: Så anlägger du en damm i trädgården

Om du äger en damm eller ett större vattenkärl kan du frossa i många spännande vattenväxter. De delas ofta in i sumpväxter, flytväxter, undervattensväxter och näckrosor.

Vattenväxterna är inte bara är vackra att se på, många hjälper också till att hålla vattnet rent. Flytväxter ger till exempel skugga som minskar algblomning, och undervattensväxternas blad kan ta upp överflödig näring. 

Exempel på intressanta vattenväxter är: 

• Vattenmynta 
• Pilört 
• Nate-arter 
• Svärdslilja 
• Blomvass 
• Kabbleka 
• Musselblomma 
• Thalia missne 
• Vattenormsbuske 
• Fackelblomster 
• Olika sorters prydnadsgräs 

Gräv gropen på plan mark. Undvik starkt soliga platser och områden nära träd (platser där det faller mycket löv). 

Var varse om att det kan förekomma stora stenbumlingar och liknande om du gräver nära berg. Vill du slippa spränga, eller behöva ta dit en väldigt stor grävmaskin, är det en bra idé att göra en lite grundligare undersökning av hur markförhållandena ser ut på din tomt. 

Bestäm formen på din damm. Den kan vara stor eller liten, ha böljande form eller kanske vara skarpt geometrisk.  

Dammen kan dessutom få olika uttryck beroende på vilka växter du väljer att plantera. Eftersträvar du något mjukt romantiskt i engelsk stil eller en modernistisk kvadrat avgränsad av skarpa prydnadsgräs? Lek med olika växter tills du hittar en stil som passar just dig. 

Det finns även formpressad damm, således en damm i hårdplast med ett färdigt utseende. Till skillnad från grävd damm så placeras formpressad damm på en grusbädd som paddas. Använd vattenpass för att se till så att den är i våg. Fyll upp med drygt tio centimeter vatten i botten och fyll därefter på med substrat på utsidan. 

Oavsett vilken form din damm ska ha är det praktiskt att börja i mitten och gräva sig ut mot sidorna. Gräv cirka 5 centimeter djupare än du tänkt dig för att få plats med dekorativa stenar och planteringsmaterial.  

Om du bygger en stor damm kan du låta den ha skiftande djup för att kunna plantera en variation av växter med olika behov. Den kan exempelvis vara 50 centimeter djup i mitten och 10–15 centimeter djup närmare kanten. 

Tänk på att dammen bör vara i våg för att du ska få ett snyggt resultat. Om ena sidan är högre än den andra kommer du att se mer av duken och kanten på den sidan. Det finns särskilda kantband som du kan montera runtomkring för att få ett snyggt avslut och något stabilt att lägga duken mot, exempelvis Ecolat kantband. 

I dammens botten läggs vanligen en skyddsmatta, alternativet är att du anlägger en tjock sandbädd. Det är viktigt att det inte finns vassa stenar eller uppstickande rötter kvar, de kan annars skada dammduken.  

Därefter lägger du i en dammduk – det finns både anpassad UV-resistent plastduk (PVC) och tjockare, mer elastisk gummiduk. Om dammduken behöver skarvas använder du ett särskilt lim. Har du istället gummiduk så använder du primer och dubbelhäftande tejp för bästa resultat. Fyll upp med jord eller sand på utsidan. 

Du kan placera en kokosmatta på dammduken som sträcker sig en bit över kanten. Kokosmattan fungerar som substrat för växterna och döljer samtidigt gummiduken tills dess att växterna har etablerat sig. Kokosmattan kan i sin tur täckas med sand, grus eller vattenväxtjord beroende på vilka växter du väljer. Den finns som kantmatta. Ett annat alternativ för att dölja duken är en stenmatta - det är lämpligt i partier där det är kraftig lutning, eller i bäckar. 

Tips! Växter med stort näringsbehov, exempelvis näckrosor, kan planteras i speciella planteringskorgar med vattenväxtjord speciellt anpassade för just dessa. 

Fyll gärna dammen med regnvatten eller sjövatten, det ger en bra ekologisk balans redan från början. En liten bäck eller en grävd låtsasbäck från stupröret kan också användas för att förse dammen med vatten. Då kan du även plantera vattenväxter längs denna.  

En liten fontän eller liknande får vattenytan att röra sig vilket försvårar för mygg att lägga ägg. 

För att hålla vattnet rent och klart väljer du ett filter och en pump anpassade efter vattenmängden och förhållandena i din damm. Du kan räkna ut vilket system som passar utifrån mängden vatten (storleken på dammen). 

Pumpens kapacitet mäts i liter per timme (l/h). Som en allmän regel bör en pump klara att cirkulera hela dammens vattenvolym minst en gång varannan timme. På så vis syresätts vattnet och hålls i rörelse så att det håller sig friskt. För en damm på 2000 liter vill du ha en pump som kan hantera minst 1000 l/h. Till en liten damm finns det möjlighet att välja solcellspump och därmed slippa oroa sig över tillgång till eluttag. 

Det finns olika typer av filter, såsom mekaniska filter, biologiska filter (används ofta i baddamm) och UV-filter. Mekaniska filter fångar större partiklar, medan biologiska filter använder bakterier för att bryta ner skadliga ämnen. UV-filter använder ultraviolett ljus för att döda alger och bakterier. Har pumpen så kallat UV-C-ljus slipper du exempelvis grönt vatten. 

Om filtret har backspoling minimerar du behovet av att ta ut och tvätta filtret. 

Ska du ha fiskar, eller om du tänkt bada i dammen, innebär det en högre belastning på systemet och då behöver du ett mer kraftfullt system. Fiskdammar, särskilt de med koi, kräver kraftigare filtreringssystem eftersom fisken producerar avfall som behöver filtreras bort. 

Tänk även igenom eventuella tillbehör som kan behövas, som slangar, kopplingar och kanske en fontän eller ett vattenfall för extra syresättning, liv och rörelse. 

Tänk på var du placerar pump och filter. Pumpen bör placeras så att den effektivt kan cirkulera vattnet, och filtret bör vara enkelt att komma åt för rengöring och underhåll. 

Vissa gräver ner filtret utanför dammen, alternativt bygger in det så att det inte syns. Många filter är dock sådana att de bör plockas in vintertid för att du ska undvika frostskador, så placera det enkelt för rengöring men även lättillgängligt för att du ska kunna montera loss och plocka in det för förvaring. 

Om du vill ha en fontän i dammen, eller ett porlande vattenfall, behövs det en särskild pump. För den som vill ha en fontän eller ett högt vattenfall finns exempelvis fontänpumpar som bra alternativ, och för den som vill ha en stenfontän eller figurfontän finns vattenstenspumpar. Dessa pumpar är konstruerade för just det här syftet och har således en design och prestanda som klarar uppdraget. 

Nuförtiden kan du köpa flytande fontäner och flytande luftare - för att få bättre syresättning och vattenkvalitet. 

Barn kan drunkna - även i grunt vatten. Dammen bör därför staketas in. Ha alltid uppsikt över mindre barn. Låt också en sida vara långgrund eller lägg i en räddningsplanka så att eventuella djur som ekorrar och dylikt kan ta sig upp om de av misstag trillar i. 

Det går bra att ha fisk som till exempel noskarp, shubunkin eller koi i en djupare damm, men de äter gärna äter upp vilda grod- och salamanderägg, så om du eftersträvar att gynna de vilda arterna bör de undvikas. Det behövs som sagt också ett mer kraftfullt reningssystem. 

Du är här:

• Tips och råd - Utomhusväxter och trädgård