Lär dig av de gamla mästarna i historien - skapa en väldoftande örtträdgård

Bruket av örter och kryddor går långt bak i tiden, det fanns i såväl forna Egypten som här i norden redan under vikingatid, till och med neanderthalarna använde örter, det vet vi eftersom rester av till exempel rölleka hittats i deras tänder. 

I Europa började mer planerade örtagårdar anläggas under 500-talet då munkar i Monte Cassino, Italien skapade en örtagård i sitt kloster, denna var främst inriktad på läkeväxter och fungerade som ett slags husapotek. 

Ett par hundra år senare startades en italiensk läkarskola och behovet av läkeörter exploderade. Allt fler kloster öppnade apotek och när munkarna missionerade norrut spred de kunskap om läkeväxterna. Korstågsriddarna bidrog också då de tog med sig kryddor från öst till Europa, sådant som också kom att användas som krydda i mat. 

Nu hittar vi örtagårdar lite varstans – men då övervägande med matlagningskryddor. Men det roliga är kanske att örtagården kan rymma så mycket, dels vanliga kryddväxter som till exempel persilja, oregano och timjan, men även mer ovanliga örter som exempelvis läkemalva, violrotsiris och hjärtstilla. 

Oavsett vad din örtagård innehåller är den ett fint inslag i trädgården och en del av en lång tradition. 

Det finns egentligen inga regler för hur en örtagård bör se ut, det är bara fantasin som sätter gränser, örterna kan ta upp halva tomten eller få bo i en balkonglåda eller en stor kruka. Vissa sorter som sprider sig kan till och med passa bättre i krukor, till exempel myntor. 

Om du anlägger en örtagård på friland kan formen vara fyrkantig, oval, rund eller till och med slingrande, det är ofta fint med gångar och kanter av till exempel flätad pil eller låga murar. 

Många örter och kryddor är solfantaster och ett söderläge i lä är oftast bäst, de flesta föredrar också lätt väldränerad jord som inte är alltför näringsrik. Men det finns undantag, till exempel mynta som föredrar tyngre jord i skuggigare läge. 

Det enklaste är att läsa på om varje växt och sedan sätta dem som tycker om liknande förhållanden i grupp, undantaget de sorter som gärna tar över. Du kan också plantera ettåriga örter och kryddor för sig, då kan du enkelt byta ut dem året därpå. 

Skördar du kryddor regelbundet hinner de inte gå i blom. Vill du att de ska blomma, till exempel för att ta frö, kan du i de flesta fall skära ner hela plantan efter blomningen, ofta hinner det då komma en ny tillväxt innan vintern. 

Ett tips är att ta reda på hur den enskilda kryddan eller örten ska plockas. Vissa växter, till exempel basilika delar sig och blir större och finare om du bara plockar topparna ovanför ett bladpar, medan andra som rosmarin skördas genom att du plockar den barrliknande grönskan nerifrån. 

Örter och kryddor kan antingen torkas eller frysas, även här kan det variera vad som är bäst beroende på växt, libbsticka till exempel bevarar sin smak bäst i frysen, även om den också går att torka. 

Libbsticka är förövrigt en god krydda som är lite svår att få tag i i butik, den är därför väl värd att odla, den sätter piff på grytor och gifter sig särskilt bra med tomat. Enlig folktron skulle den planteras vid stugdörren för att mota bort häxor, ormar, onda andar och oknytt, men den sades även avhjälpa fotsvett och användes därför i skorna som en slags fotdeodorant. Lite synd på en så god krydda kan man tycka. 

En fin krukkombination som tilltalar bin och fjärilar är kungsmynta, lavendel, kryddsalvia, spansk körvel, backtimjan, isop och citronmeliss.  

Flera växter som passar bra i örtträdgården:

• Malört och Åbrodd – traditionellt använda till att krydda brännvin. 
• Mästerrot – dekorativ växt som tidigare användes som uppskattad medicinalört. 
• Björnrot – dekorativ ört som dessutom är en fin matkrydda, förd till norden av munkar under medeltiden. 
• Krusmynta – användbar i te, mat, doftkuddar och potpurrier. 
• Äkta Johannesört –äldre medicinalväxt som historiskt anses ha drivit bort trolltyg. Kan användas till oljor, färgning mm. 
• Luftlök – rolig lök som på toppen bildar smålökar som också går att äta.  

Du är här:

• Tips och råd - Utomhusväxter och trädgård